– Vi måste vänja oss att arbeta med Arto

Mälardalens Högskola har i Västerås en av världens främsta forskninggrupper inom intelligenta inbyggda system. Ett av företagen som har sitt ursprung i högskolans forskning är Unibap. Framgång träffar bolagets VD Fredrik Bruhn samt talang- och kommunikationschef Lena W Jansson för att tala om hur AI och automation kommer påverka framtidens samhälle.

Fredrik Bruhn är vid sidan av VD på Unibap även adjungerad professor i robotik och flygelektronik på Mälardalens högskola. 

– Jag själv är disputerad vid Uppsala universitet men fick för snart sju år sedan frågan om jag ville ansluta till MDH:s forskning i inbyggda system. Då gjorde jag en riktig utvärdering eller due dilligence av MDH och blev oerhört imponerad av nivån. Forskningen är ett direkt arv från Asea, och sker i samverkan med regionens alla stora bolag. Tillsammans med entreprenören Kjell Brunberg, professor Lars Asplund som är en av initiativtagarna till Robotdalen, och leg agronom Karolina Bruhn såg vi tillsammans en möjlighet att utveckla ett företag utifrån den forskning som vi bedrivet på MDH. Vår vision var att i Unibap förena disciplinerna AI, robotik, rymdsystem och tillförlitlig datorteknik för att utveckla och erbjuda nästa generations automationslösningar, för användning på jorden såväl som i rymden, berättar Fredrik Bruhn. 

Vad innebär en feltolerant dator?
– I rymden är det vakuum, kallt och en omfattande radioaktiv strålning som ställer särskilt stora krav på tekniken. I realititen bombarderas all teknik i rymdfarkoster av protoner, elektroner samt järnjoner från intergalaktisk kosmisk strålning som gör att transistorer inte fungerar som det är tänkt eller till och med kan kortsluta elektroniken. I de feltoleranta datorer vi byggt så använder vi kretsar som klarar av den här miljön, dessutom har vi en smart AI i våra servrar som kan hantera de fel som strålningen kan leda till. Det här hanteras i bakgrunden och är något som satelliteföreta-get inte behöver tänka på. Även datorsystem på jorden där det finns stora krav på tilförlitlighet, har stor nytta av vår teknologi. 

Hur ser tillämpningarna ut i industrin?
– Här hjälper vi industriföretag med att utnyttja möjligheterna med intelligent automation och AI, såväl för en mer effektiv produktion som för att farliga och monotona arbetsuppgifter inte ska be-höva utföras av människor, förklarar Fredrik. 

Vem är det som kommer att göra de farliga arbetsuppgifterna i framtiden?
– De artificiella operatörerna eller Arto som vi kallar dem! Redan idag finns faktiskt Arto på plats på flera industrier i Sverige, där de tar över sådant som människor inte klarar av. Exempelvis att kontrollera om en gjuten metalldetalj har exakt rätt proportioner eller ta över monotona arbetsuppgifter som att kontrollera om granembryon är av godkänd kvalitet. När vi pratar om mänskliga förmågor, som ändå är artificiella, så tror vi att det är lättare att relatera till något som har ett namn som känns bekant. Poängen med det här är att mänskliga operatörer behöver kunna lita på att Arto gör sitt jobb. Idag är Arto tränad av människor i grunden, men skapar även eget träningsmaterial för att bli bättre på sina förmågor. Snart är vi framme i det man kallar för en digital evolution där datorer börjar ta fram egna affärsmodeller och egna lösningar på våra stora problem. De avverkar evolutionen på 60 år istället för de hundratusen år det tog för människan, förklarar Fredrik.

– Det här påverkar förstås vilken kompetens vi behöver i bolaget, säger Lena W Jansson. Förståelsen för AI och automatisering blir allt viktigare i alla tjänster oavsett om du ska arbeta med finans-frågor, HR eller som ingenjör. 

 

 

Det är vårt ansvar att engagera oss 

Fredrik och Lena framhåller även att automation och AI kommer att få stor betydelse för framtidens arbetsmarknad och samhälle.

– Vi arbetar för att få fler industriföretag att känna en ökad tillit till AI. Samtidigt vet vi att automation och robotars intåg kommer att förändra hela arbetsmarknaden. Här vill vi på Unibap ta plats i samhällsdebatten och dela med oss av vår kunskap och insikter. På de sätt vi kan vill vi bidra till att myndigheter och politik förstår vad som krävs för att förbereda Sverige för framtidens ar-betsmarknad där AI och automatisering tar över allt fler arbetsuppgifter, säger Lena. 

– Det är vårt ansvar fyller Fredrik i, alla bolag som arbetar med automation har ett ansvar att engagera sig och bidra till att Sverige gör rätt val inför framtiden. Det är bara en annan version av producentansvaret som tas med retursystemet för PET-flaskor. 

När Fredrik Bruhn som en av femton svenskar genom tiderna 2017 blev utsedd till Eisenhower Institute Fellow fick han chansen att fördjupa sig mer i de stora framtidsfrågorna. 

– Så som Eisenhower Fellow fick jag chansen att under en lång intensiv resa i USA studera AI, robotik och automation ur ett 30-årigt perspektiv. Med ett fullspäckat schema gjorde jag under sju veckor över 100 besök på världsledande forskningsinstitut, myndigheter, företag och hos thoughtleaders, förklarar Fredrik. 

Vad blev slutsatserna om hur ett framtidens samhälle kommer se ut om 30 år?
– När det blir mer automation så kommer monotona enklare jobb vara de första som försvinner. På sikt kommer det att bli ett paradigmskifte i hur vi förhåller oss till datorer, då vi kommer kunna koppla upp vår hjärna till datormolnen och allt mer kommer arbeta sida vid sida med AI för att fatta beslut. Resan gav många insikter men jag slogs också av de oerhörda klyftorna i det amerikanska samhället. Det här fick mig att inse hur viktigt det är att få med sig alla i ett samhälle när vi ställer om till framtidens krav. 

Vad behöver göras för att rusta samhället inför framtiden?
– Vi behöver förändra hela utbildningsväsendet. Det räcker inte att vid ett tillfälle utbilda sig i 3 eller 4 år på högskolan, mikrokurser måste vara tillgängliga när den enskilde behöver kunskapen. Samtidigt behöver långt fler lära sig att programmera och förstå hur man samarbetar och tänker tillsammans med datorer redan i grundskolan. Dessutom måste det bli enklare att vidareutbilda sig så att individer som går från enklare jobb kan höja sin kompetens rejält, säger Fredrik. 

– Det är även viktigt att vi tar hand om alla talanger i Sverige, fyller Lena i. 

 

Vi stöttar Brainpool  

– Vi har valt att stötta Brainpool som organiserar särskilt begåvade barn och ungdomar som skolan ofta har svårt att ge tillräcklig stimulans. Vi vill bidra till att ge dem inspiration och även stötta ungdomarna så att de utvecklas. Dessutom lär de oss saker och kommer med inspel och tankar som vi inte tänkt på. De utmanar oss också genom att komma med andra perspektiv. Då många ungdomar i Brainpool har ett stort intresse för rymd åkte vi tillsammans med en grupp till NASA Aimes i USA i början på året innan pandemin slog till. Det var en oerhört uppskattad resa. Jag kan säga att vi på Unibap är stolta att Brainpool valde oss som sin företagspartner. En anledning tror jag är att vi redan har flera ”Brainpoolare” i företaget och arbetat mycket med att våga anta nya perspektiv precis som de gör i Brainpool, säger Lena. 

 

 

 

Vad blir meningen med livet?
Den framtid som Fredrik Bruhn ser framför sig, kommer också den att tvinga fram nya perspektiv och frågeställningar.  

– Vår välfärd kommer i framtiden till stor bero på det arbete som görs av robotar och AI inom industrin. Om robotar tar över många av våra framtida jobb och vår välfärd inte kräver att vi jobbar, vad blir då meningen med livet? Redan idag vet vi de problem som det kan leda till när unga män inte har något jobb. Många har svårt att hantera förändringar, det vi har framför oss handlar om exponentiella förändringar. Vi kan inte veta hur allt kommer att bli, men det kommer garanterat att bli annorlunda än idag, säger Lena. 

– På MIT träffade jag en forskargrupp som studerade hur man skulle kunna skapa en valbar AI-senator. Det är lätt att skratta åt tanken, men också en intressant tankeövning. Hur skulle AI-senatorn Arto bete sig på möten? Skulle vi acceptera förslag som en AI-senator kommer med och skulle vi respektera deras beslut, säger Fredrik.  

– Alldeles säkert måste vi våga ge människor som tänker nytt mer utrymme, utvecklar Lena. Sedan behöver vi också som arbetsgivare ta ett ansvar för att ta emot nytänkare. När vi tillsammans kan arbeta med våra beteenden så kan vi på riktigt skapa en arbetsplats som är mer öppen för framtidens utmaningar, där vi hela tiden lär oss av varandra och arbetar tilllsammans med AI och datorer lika gärna som våra mänskliga kollegor.